citronellas solgata

Godkväll, nu har sista lovdagen gått, usch vad sorgligt :(
Men, det är inte så mycket skola kvar nu, jag ska hålla ut! Har varit ännu duktigare idag och pluggat nästan 5 h historia! (Jag förvånas över min flitighet! Haha, tänker dock inte dubbla det igen tills imorgon, jag har inte ens 10 h till förfogan – och jag hade inte gjort det även om jag haft det!) Så otroligt trevliga mina två sista lovdagar har varit, suck, jag lyckas alltid skjuta upp på saker fast jag lovat mig själv en miljard gånger att inte göra det. Nåja, nog med klagan om detta!

Har precis sett på The Duchess med Keira Knightley (min kvinnliga favoritskådespelare förresten), och det slår mig hur himla orättvist det är att kvinnor har blivit så mycket sämre behandlade än män i alla tider! Jag klarar inte av orättvisa alltså, blir alltid så berörd, jag borde kanske inte ha sett den här filmen, blev helt matt av att se den. Gud vilken tur att jag inte lever på 1700-talet utan nu på 2000-talet i ett relativt jämställt samhälle!!

(SPOILERVARNING jag ska försöka beskriva filmen – och då tar jag allt – men det kommer inte bli någon bra beskrivning, men i alla fall: filmen är det en verklighetstrogen historia som handlar om en kvinna som blir bortgift med en hertig som har mycket makt, men han är helt ointresserad av henne och gifte sig bara med henne för att hon ska föda honom en son – en arvinge. Hon föder dock två döttrar, och får uppfostra en tredje som är hertigens barn från en tidigare ”kärlekshistoria”, och hela tiden är hertigen otrogen mot henne och bryr sig inte det minsta om henne eller döttrarna. Georgiana är olycklig för att hennes man inte älskar henne och bedrar henne hela tiden, tillslut även med hennes bästa vän som har fått flytta in hos dem. Det blir då droppen för henne, och då hertigen vägrar att sluta träffa väninnan eller få henne att flytta ut så börjar Georgiana träffa sin stora kärlek Earl Grey, och äntligen känner hon sig älskad och lycklig. Men hertigen får reda på detta och tvingar henne att sluta träffa Grey – inte för att han själv bryr sig utan för att det har börjat gå rykten om det, för hertigen och hertiginnan är väldigt kända personer, och det skulle vara dåligt för hertigens rykte om det kom ut att det verkligen var sant att hon var otrogen mot honom (däremot spelar det ingen som helst roll att han är otrogen mot henne hela tiden, det bryr sig minsann ingen om) – och han ställer ett ultimatum att om hon inte slutar träffa Grey så kommer han att förstöra alla Grey’s chanser att bli premiärminister (det är en invecklad historia men Grey har iaf ett parti och Georgiana har hjälpt partiet att vinna) och dessutom förbjuda Georgiana att någonsin träffa sina barn igen. Hon blir då tvungen att offra sin lycka för sina barn och Grey och återvända till sitt olyckliga instängda liv och sin känslokalle make som fortfarande hela tiden har en relation med och bor med hennes bästa vän. Sen visar det sig att Georgiana är gravid med Grey’s barn, och hertigen tvingar då henne att åka ut på landet, föda barnet i hemlighet och sedan ge barnet till Grey’s familj och hon får aldrig mer återse sitt egna barn. (Georgiana har dock under hela tiden uppfostrat hertigens barn som inte var hennes egna.) Hon får inte träffa Grey mer, men när de tillslut träffas på en fest får hon veta att han tillslut är förlovad med någon annan. Sedan gifter sig Hertigen med hennes bästa väninna och Georgiana lever hela sitt liv i tremannaskap med dem.
Puh, det blev långt!
SPOILERVARNING SLUT)

Jag skulle aldrig klarat av att vara i Georgiana’s sits, ärligt talat skulle jag nog ha dött av olycka! Jag ryser vid tanken på vilka situationer andra kvinnor i världen lever i än idag! Makt och maktbegär bringar fram det hemskaste i alla människor!
Och jag fattar inte heller hur filmen kunnat få kommentarer som ”Den sanna historien gör sig rysligt härlig på film”.
Härlig? Härlig??!
Nej, jag tycker inte direkt "härlig" är det rätta ordet för att beskriva gestaltningen av Georgianas tragiska öde...
Ursäkta mig då om jag reagerar för starkt, eller nej förresten, jag tänker inte be om ursäkt – jag är inte en kvinna på 1700-talet, så jag har i alla fall mina rättigheter!



(Brrr. Varför såg jag inte en komedi istället? :/)